akte-skola.se
2017-02-09
Makroekonomi
Markera läst

Konjunkturer – Att förstå ekonomins svängningar

Om du ställer dig frågan när du skall investera i aktier så måste du också ställa dig frågan var i konjunkturen vi egentligen befinner oss och hur påverkar detta mina investeringar? Det här kan spela stor roll för hur lyckosam din aktieinvestering kommer att bli.

Du har säkerligen hört om begreppet bubblor. I närtid så är de två mest kända bubblorna IT-Bubblan (cirka år 2000) och lånebubblan (cirka år 2007). När dessa bubblor sprack så ledde det till kraftiga börsfall och lågkonjunktur. De som investerade precis innan dessa fick se sina pengar minska i hög takt och det vill man som investerare undvika till varje pris. Helst vill man investera när börsen och dess bolag är lågt värderade men när en högkonjunktur och börsuppgång väntar runt hörnet. Detta är förstås lättare sagt en gjort och det kan vara bra att fylla på dina kunskaper kring vad en konjunktur är och hur detta kopplas samman med börsen.

Konjunkturen och lite om kopplingen till valutan

Konjunkturen är egentligen inte kopplad till börsen och dess olika index utan framförallt till det som kallas för BNP (bruttonationalprodukten). Detta är det samlade värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Om BNP växer och är högt så kallas detta för en högkonjunktur och minskar BNP så kallas det för en lågkunjunktur. Vill det sig riktigt, riktigt illa och lågkonjunkturen är mycket djup så kallas detta för en depression.

Konjunkturen är ju egentligen ingen naturlag som måste bete sig på ett visst vis även om det kan kännas så när man följer ekonomin under en längre period med dess ganska regelbundna svängningar. Det är istället vi människor som påverkar konjunkturen. Om vi köper och konsumerar så kan företagen tjäna pengar och anställa fler folk. Man får en konjunkturuppgång sin ökar mer och mer. Men varje uppgång för också med sig en risk för en överhettning och en nedgång som följd. Räntan går upp och det blir dyrare och dyrare för företagen och privatpersoner att låna pengar och konsumtionen minskar.

Även ett lands valuta påverkar konjunkturen. Det här kan förklaras med ett enkelt exempel. Ett företag säljer möbler på den amerikanska marknaden och ett år säljer de för 100 miljoner USD. Om då valutakursen är att 1 USD = 6 kr så har de tjänat 600 miljoner kr. Om den svenska valutan går ner så att 1 USD = 8 kr så har företaget istället tjänat 800 miljoner kr. En ökning av försäljningen med 200 Mkr. Det här innebär mer vinst för företaget och därmed mer pengar för staten att beskatta. Med samma valutasänkning kan ett företag som istället importerar amerikanska möbler få ett sänkt resultat. Kanske inte lika roligt.

11 % ökning – en gammal sanning med modifikation

konjunkturer

Så här långt kan man alltså konstatera att börsens index och konjunkturen visserligen inte är samma sak men att de på många sätt följer varandra och självklart påverkar varandra i stor utsträckning. I det långa loppen kommer värdet på börsen förstås att följa efter hur tillväxten i ett land förändras. Tillväxten i de flesta industriländer har även under en mycket lång period efter världskrigen varit på väg uppåt. Man brukar tala om att tillväxten och därmed börsen på lång sikt har i snitt stigit med 11 % per år. Detta har gjort att investeringar på aktiemarknaden på lång sikt har varit långt bättre än att ha sina pengar på ett sparkonto.

Du kan tänka dig en kurva som går upp och ner men att botten på kurvan har gått upp med 11 % per år år sedan den senaste botten. Så om man inte har haft för bråttom att sälja sina aktier även om du köpte dem vid “fel” tillfälle så har de i slutändan ofta vuxit (generellt sätt). Om du dessutom kan kan pricka in ditt köp när aktier är lågt värderade (tex vid en lågkonjunktur) och din försäljning när de är högt värderade (exempelvis i slutet av en högkonjunktur) så har dina aktier troligtvis ökat med långt mer än 11 %.

Det kan också vara bra att diskutera om denna ökning för alltid kommer att vara 11 %? Kan vi lita på det? Nej, det kan vi förstås inte. Det finns som nämns ovan ingen naturlag som kallas för konjunktur utan detta baseras helt och hållet på hur det historiskt har sett ut. Det finns förstås anledning att tro att det kan fortsätta så här men det är inget som går att bevisa.

Investeringsklockan

(bild från Aktiespararna.se)

En populär modell som gärna används av aktiesparare är den så kallade investeringssparklockan. Denna används framförallt som ett diskussionsunderlag för att ta reda på var vi egentligen befinner oss i cyklerna. Det som är intressant för dig som investerare är att fundera på om du kan avgöra var vi befinner oss i ekonomin och om detta är ett bra tillfälle för att investera i aktier? Helst vill du ju investera då priserna har gått ned och vi så småningom kan förvänta oss en uppgång av aktierna.

Det är viktigt att förstå att den här klockan inte riktigt beter sig som en vanlig klocka som varv efter varv snurrar på åt samma håll. Den här klockan kan gå lite olika fort och även gå bakåt. Så använd den framförallt som ett diskussionsunderlag som du som investerare kan ha med dig för att fundera på vart i konjunkturen och börscyklerna som vi kan befinna oss.

Sammanfattning – Investera i rätt läge i konjunkturcyklerna

Konjunkturen och börsen hänger alltså ihop och påverkar varandra och följs till viss del åt. Som aktieinvesterare är det viktigt att känna till detta och till viss del kunna se vart vi befinner oss för att kunna investera vid rätt tillfälle

Att förstå hela världsekonomin (makroekonomin) till fullo är det ingen som gör och det händer allt som oftast att kända ekonomer och banker har helt fel gällande vad som kommer att hända i denna härnäst.

Att däremot förstå de lite större penseldragen i konjunkturerna kan ganska många förstå delar av och därmed kunna utnyttja för att förbättra sina investeringsstillfällen.

Dela artikeln
1292 ord i artikeln

Ekonomibegrepp i artikeln

  • BNP (Bruttonationalprodukt) - Det sammanlagda värdet på ett lands alla varor och tjänster.
  • Konjunktur - Ett mått på ett lands ekonomiska tillstånd som mäts i BNP.
  • Lågkonjunktur - När BNP och ett lands ekonomiska tillstånd är lågt.
  • Högkonjunktur - När BNP och ett lands ekonomiska tillstånd är högt.
  • Depression - En mycket djup lågkonjunktur
  • Börscykler - Att börsen rör sig upp och ned och ganska regelbundna cykler.
  • Makroekonomi - Nationalekonomi, ekonomi som rör ett helt land.
  • Bubbla - En överdriven börsuppgång utan att det finns riktiga underliggande resultat för denna. Får till följd att bubblan spricker och kurserna faller snabbt.
Videotips