akte-skola.se
2017-02-09
Sparformer
Markera läst

Investeringssparkontot och beskattning

Investeringssparkontot och skatt

Idag har investeringssparkontot eller som det också förkortas ISK blivit en av de mest populära sparformerna att ha sina aktie- och fondplaceringar inom. Den största anledningen till detta är att det förenklar investeringar i aktier men också att det har varit fördelaktigt skattemässigt.

Många funderar ändå på hur skatten egentligen beräknas på ett ISK och den här artikeln är till för dig som vill veta mer om just detta. Vi dyker helt enkelt ned i hur beskattningen fungerar.

Om du är intresserad av att starta upp ett investeringssparkonto så rekommenderar vi nätbanken Avanza där dessa typer av konton inte kostar något. Läs gärna mer om det här hos oss.

Så beräknas skatten på ditt konto

Det enklaste sättet att förstå hur skatten beräknas är nog genom att ta ett exempel. Målet här är att vi skall komma fram till den så kallade schablonskatten vilket är den summa som du betalar i skatt. För att komma dit behöver vi gå igenom följande steg.

  1. Det totala värdet på ditt investeringssparkonto över fyra kvartal (Q1-Q4)
  2. Kapitalunderlaget
  3. Schablonintäkten
  4. Schablonskatten (Det du betalar i skatt under året)

Vi gör så att vi går igenom detta steg för steg.

1. Det totala värdet på ditt investeringssparkonto

Det här är det krångligaste steget så här måste vi vara noggranna när detta förklaras. Här skall vi summera ihop alla värden från början av varje kvartal samt summera det med alla insättningar. Det kan se ut på följande vis.

Kvartal 1 (Q1) Den 1/1 finns det 100 000 kr på kontot och av dessa är 60 000 kr investerade i värdepapper. Under detta kvartal görs det en insättning på 10 000 kr samt att värdepapperna ökar med 8000 kr.
Det totala värdet vid ingången till Q2 blir 118 000 kr.
Kvartal 2 (Q2) I det andra kvartalet sätts 5000 kr in och värdeökningen är 2000 kr.
Det totala värdet vid ingången till Q3 blir 125 000 kr
Kvartal 3 (Q3) I det tredje kvartalet sätts inga pengar in men värdeökningen är 1000 kr.
Det totala värdet vid ingången till Q4 blir 126 000 kr
Kvartal 4 (Q4) I det fjärde kvartalet görs en insättning på 10 000 kr. Här behöver vi inte ta med det totala värdet då detta i slutet skall överföras tills nästa års beskattning.

Vi summerar nu de totala värdena: $100 000 + 118 000 + 125 000 + 126 000 = 469 000\,kr$
Vi summerar även alla insättningar: $10 000 + 5000 + 10 000 = 25 000\,kr$
Nu summerar vi insättningar och totala värden: $469 000 + 25 000 = 494 000\,kr$

2. Kapitalunderlaget

Nästa steg är att ta fram kapitalunderlaget. Det får vi genom att dela summan av alla insättningar och totala värdet med 4. Alltså får vi
$\frac{494 000}{4} = 123 500$

3. Schablonintäkten

Nu skall vi använda oss av statslåneräntan och skattegolvet och multiplicera summan av dessa med kapitalunderlaget. Statslåneräntan bestäms av riksgälden och var 0,65 % den 30:e november 2015. Regeringen har också beslutat att beskattningen inte skall kunna bli noll och har därmed inför ett skattegolv på 0,75 %. Summan av statslåneräntan och skattegolvet är 0,75 + 0,65 = 1,4 % = 0,014.

Schablonintäkten blir då $0,014·123 500 = 1729\,kr$

4. Schablonskatten

Nu är vi vid slutet och kan räkna ut vår slutliga summa skatt. Schablonintäkten beskattas med kapitalskatten som är 30 % så den summan skatt som vi skall betala är följande:

$1729·0,3 = 518,7\,kr$.

Här är vi klara! Skatten blev 518,7 kr och detta är förstås ett mycket förmånligt sätt att investera i aktier.

Dela artikeln
714 ord i artikeln

Ekonomibegrepp i artikeln

  • Investeringssparkonto (ISK) - Ett konto där skatten dras på hela beloppet på kontot och där du slipper deklarera.
  • Kvartal - Indelning av året i fyra delar med tre månader i varje kvartal. Det första kvartalet består exempelvis av månaderna januari, februari och mars.
Videotips